Den svenska björnstammen

Svalkar vinden värmer solen
ser du något bakom molnen?
Känner du lyckan genom sorgen?
Jag har inget mer än mina tankar
Har fått lovord och mordhot
piska och morot, ångest och oro
Som om jag vore av stål och glas
Borde gå men stannar kvar
Jag har lovat och glömt, förlåtit, fördömt, försent för att ångra
Men tid nog att tänka om, och leva med det
Jag saknar det som inte finns
och sprider ut migsjälv i vinden
Bara du kan bära det som gör så ont i mina ögon
Vi har nått stort på gång sålänge ingen bryr sig om vilka höjder vi kan nå
På vilken sida som vi står
Svalkar vinden värmer solen
ser du något bakom molnen?
Känner du lyckan genom sorgen?
Jag har inget mer än mina tankar
Har fått lovord och mordhot
piska och morot, ångest och oro
Som om jag vore av stål och glas
Borde gå men stannar kvar
Jag har lovat och glömt, förlåtit, fördömt, försent för att ångra
Men tid nog att tänka om, och leva med det
Jag saknar det som inte finns
och sprider ut migsjälv i vinden
Bara du kan bära det som gör så ont i mina ögon
Vi har nått stort på gång sålänge ingen bryr sig om vilka höjder vi kan nå
På vilken sida som vi står



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback